It's over for this time
Det gick ju inte alls på förra helgens tävling och efteråt bröt jag ihop totalt.
Har aldrig i hela mitt liv varit så ledsen efter en tävling, sur och arg ja men inte alls så totalt förstörd som jag var.
Jag klarade inte mitt mål för säsongen, det mål jag har kämpat för hela vintern och våren.
Det känns rejält inom en när all tid, all energi, all fokus man lagt på något inte blir av, speciellt för en tävlingsmänniska!
Jag har tappat all lust och känner mig helt tom inombords, jag ser ingen mening med att fortsätta säsongen även fast det finns roliga tävlingar såsom SM och Finnkampen kvar.
Med mitt enormt dåliga självförtroende tillsammans med min trasiga fot och alla andra motgångar så ser jag det inte heller som en farlig grej att lägga ner säsongen. Inners inne tycker jag fortfarande att friidrott är det roligaste som finns och jag längtar efter en lång och skadefri uppbyggnadssäsong till 2012 års tävlingssäsong!
Det är bara att inse att när man kan, i den här åldern, fylla ett halvt A4 med skador/sjukdomar under en uppbyggnadssäsong så kommer man inte upp i en rättvis nivå. Inte nog med det så kan jag fylla andra halvan med olika stressmoment bl.a. ekonomi och jobb.
Jag är fortfarande väldigt ledsen över hur den här sommaren blev. Det känns väldigt konstigt att inte ha tränat nu på en hel vecka, mitt i sommaren! Det har inte hänt på minst 10 år! Jag är oxå väldigt nöjd över mitt beslut...
Jag kommer väl börja träna lite smått snart igen och sen den 3 augusti är det MR som gäller, hoppas att nån snäll själ vill hjälpa mig och min fot.
Har aldrig i hela mitt liv varit så ledsen efter en tävling, sur och arg ja men inte alls så totalt förstörd som jag var.
Jag klarade inte mitt mål för säsongen, det mål jag har kämpat för hela vintern och våren.
Det känns rejält inom en när all tid, all energi, all fokus man lagt på något inte blir av, speciellt för en tävlingsmänniska!
Jag har tappat all lust och känner mig helt tom inombords, jag ser ingen mening med att fortsätta säsongen även fast det finns roliga tävlingar såsom SM och Finnkampen kvar.
Med mitt enormt dåliga självförtroende tillsammans med min trasiga fot och alla andra motgångar så ser jag det inte heller som en farlig grej att lägga ner säsongen. Inners inne tycker jag fortfarande att friidrott är det roligaste som finns och jag längtar efter en lång och skadefri uppbyggnadssäsong till 2012 års tävlingssäsong!
Det är bara att inse att när man kan, i den här åldern, fylla ett halvt A4 med skador/sjukdomar under en uppbyggnadssäsong så kommer man inte upp i en rättvis nivå. Inte nog med det så kan jag fylla andra halvan med olika stressmoment bl.a. ekonomi och jobb.
Jag är fortfarande väldigt ledsen över hur den här sommaren blev. Det känns väldigt konstigt att inte ha tränat nu på en hel vecka, mitt i sommaren! Det har inte hänt på minst 10 år! Jag är oxå väldigt nöjd över mitt beslut...
Jag kommer väl börja träna lite smått snart igen och sen den 3 augusti är det MR som gäller, hoppas att nån snäll själ vill hjälpa mig och min fot.
Kommentarer
Postat av: Paulina
Starkt Emilia. Det är inte lätt med elitidrott. Mycket sitter i huvudet. För att du kan springa galet fort vet vi. Men när det känns som nu är det bäst att bara ta en paus och fokusera på annat skoj i livet. Du är fortfarande ung. Du kommer igen! Håller tummarna för en lång och skadefri uppbyggnad så kommer du dominera nästa sommar! :-) Puss på dig goding.
Trackback
