Elitsatsande häcklöperska

Okej, jag ska aldrig lova att ett inlägg kommer. Det är ju ganska tydligt att jag inte kunde hålla det ;)

Jaha, vart ska vi börja...
Loppet i lördags var bland de roligaste loppen jag sprungit faktiskt.
Jag var taggad och grymt sugen att springa, när man väl kom dit och fick se den enorma hallen blev suget ännu större. Jag hade inga krav på mig själv utan kände bara glädje och det var väldigt viktigt, det som är ännu viktigare är att glädjen och suget har blivit större nu! :)
Aja, innan loppet började jag bli lite orolig. Jag var helt slut i kroppen, trött och seg. Kunde knappt hålla ögonen öppna. Sen började jag värma upp och tröttheten ersattes med lite jävlar anamma och tävlingssug.
Ni såg ju alla hur det gick sen! Ett häcklopp har aldrig känts så lätt som de där :)
Det ni dock missade var ju mitt snygga fall efter målgången...
Jag hade bestämt att aldrig mer förlora en hundradelsstrid, jag har tränat lite på att fälla mig osv.
Jag fällde mig, orkade inte hålla emot och föll så knä, höft och axel fick sig lite fina skrubbsår + ont i rygg och bäcken efter smällen. Fick dock hjälp av medicinteamet som rättade till de och smärtan försvann direkt.

Som vanligt blev jag ju illamående och fick lite panik när jag klädde på mig.
En av medicinarna frågade om jag behövde hjälp att titta till skrubbsåren, jag sa att jag bara skulle gå och spy så skulle jag komma sen. Han var inte riktigt beredd på det och blev lite chockad över mitt ärliga svar ;)
Tyvärr blev jag inte så mycket piggare och mådde väldigt dåligt under resten av eftermiddagen och kvällen
men jag stannade och kollade på den spännande upplösningen i herrarnas tävling!

------

Ja just, pipande toalett var det ju oxå...
När jag nästan hade packat färdigt i söndags morse och skulle gå ner till frukosten så började det pipa i min handväska. Eftersom min rumskamrat Josse sov så fick jag skynda mig och leta reda på det pipet.
Det visade sig vara min keyseeker som jag fick i julklapp. Antagligen började batteriet ta slut men den gick ju inte att stänga av och batteriluckan var fastskruvad. Så jag stängde in mig på toaletten för att fundera ut hur jag skulle få av den. La den under en hög med handdukar och gick ut för att packa färdigt. Den fortsatte dock att låta och den hördes trots handdukshögen så jag kom på att jag måste göra sönder den på något sätt.
Vatten kan den ju inte tåla tänkte jag och höll den under kranen. Tyvärr hjälpte det inte och den fortsatte att pipa.
Jahapp, vad skulle jag göra nu då? Då kom jag på att jag kunde slänga ut den genom fönstret, men då skulle ju Josse vakna så jag fortsatte tänka... Det var då jag kom på den enormt smarta idén att spola ner den i toaletten! Med facit i hand så var det inte så smart... Den fastnade i röret strax under toaletten! Och fortsatte pipa!!!
Som ni kanske förstår så hade nu Josse vaknat och undrade vad i helvete jag höll på med..
Godmorgon, vi har nu en pipande toalett var svaret.
Japp, den forsatte att pipa och jag var tvungen att gå ner till frukosten.
(Träffade Josse på flygplatsen senare och hon berättade att den hade slutat innan hon skulle åka)

-------

Väskproblem oxå ja. Efter att finskorna på flygplatsen "glömt" berätta att väskan skulle tullas på Arlanda (antar att dom var sur över helgens förlust) så blev den ju helt enkelt kvar där och när jag landade i Östersund och stod och väntade på väskan så kom den ju såklart inte... Som tur var så låg inte väskan själv därnere utan Umebornas väskor stod ju oxå kvar ;)
Men eftersom det var mitt fel att jag inte hämtat ut väskan så fick jag snällt åka ut till flygplatsen sent i söndags kväll och hämta väskan när den kom med ett flyg. Kul Jul!